HANDELSAVTAL
Världshandeln har liberaliserats och handelsavtal gjorts upp sedan andra världskrigets slut. År 1947 undertecknades det internationella GATT-avtalet. Det var ett allmänt hållet avtal om tullar och handel som gällde tills Världshandelsorganisationen WTO grundades 1995.
Industriländerna förhandlade om internationella investeringar i MAI-avtalet som skulle förbättra möjligheterna för investerare. Förhandlingarna väckte en enorm kritik, avtalet ansågs innebära en maktöverföring till placerarna och medborgarna accepterade inte att de fördes i hemlighet. På grund av den offentliga diskussionen uppsköts undertecknandet flera gånger tills avtalet fick förfalla.
|
|
Förhandlingarna om den internationella handeln har senare fortsatt inom WTO. Inom handelsorganisationen har man bland annat slutit ett avtal om service GATS. Under den så kallade Doha-runda som började i november 2001 har olika uppfattningar gjort att förhandlingarna har gått långsamt; så har till exempel de utvecklade ekonomierna motsatt sig villkor som är ofördelaktiga för dem. I det minifördrag som slöts i Bali i december 2013 kunde man ändå komma överens om flera regler som påverkar handeln.
Eftersom liberaliseringen av handeln har gått långsamt inom WTO har de mest betydande ekonomiska områdena gått in för ett flertal handelsavtal sinsemellan. I början av 2000-talet förhandlade man om handelsavtalet ACTA som skulle stärka de immateriella rättigheterna men som föll på en ingående kritik. Just nu förhandlar man om TTIP-, CETA- och TiSA-avtalen som historiskt sett är djupgående och omfattar största delen av världshandeln. Om de blir verklighet kommer reglerna för världshandeln i praktiken att definieras på nytt.
De handelsavtal som man nu förhandlar om gäller inte bara handel utan också många andra frågor: Där bestäms långt om miljöskydd, skydd av privatlivet och konsumenternas rättigheter – och genom dem skapas rentav nya organ som utövar offentlig makt. Avtalen har därför nämnts som exempel på en ny grundlagsenlighet. Eftersom avtalen är så betydelsefulla borde man föra demokratiska förhandlingar om dem och i en offentlig diskussion väga frågor om handelspolitikens mål och risker. Förhandlingarna har ändå genomgående varit hemliga, medborgaraktörer har inte hörts och politikerna har inte satt sig in i de mandat de har gett förhandlarna.
|
På de här webbsidorna kan du läsa om några handelsavtal:
* ACTA – ett handelsavtal mot förfalskning, förhandlingarna fördes 2007–2010 * CETA – ett frihandelsavtal mellan EU och Kanada, förhandlingarna fördes 2009–2014 * TiSA – ett multinationellt avtal om handel med service, förhandlingar har förts sedan 2012 * TTIP – ett frihandelsavtal mellan EU och USA, förhandlingar har förts sedan 2013 |
Övriga handelsavtal
Mer information och artiklar om många andra frihandelsavtal finns på engelska exempelvis på Bilaterals.org.
Mer information och artiklar om många andra frihandelsavtal finns på engelska exempelvis på Bilaterals.org.